Magen en vecka efter förlossning

Nu har det gått en vecka sedan pyret kom till världen. Jag ogillar starkt min kropp just nu men jag hoppas att den ska bli lite fastare med tiden. Har gått ner 13 kg så har 10 kg kvar till inskrivningsvikten. Lär ta ett tag men det ska allt gå. Ska försöka att inte tänka så mycket på det för anledningen till att jag ser ut som jag gör är min lilla prins och för honom kan jag se ut såhär för resten av mitt liv <3





Många som väntar

I helgen skickade jag ett mms till svärfar. Hans hjärta hade slagit ett dubbelslag för han trodde att pyret kommit. 
När Johan ringde sin vän igår svarade vännen "har du blivit pappa?" När Johan sa nej fick han till svar, jag ringer dig sen då för står i duschen. Hans sambo hade tydligen ropat på honom att han nig behövde svara ifall det kommit en bebis :D!
Det är fler än bara vi som väntar på pyret och jag är ganska säker på att även ni hade undrat om pyret kommit om jag försvann från bloggen någon dag :)! 

Längtar tills det blir dags att ringa nära och kära och berätta att pyret kommit och jag ser även fram emot att få berätta det för er. 

Det verkar dock som att vi får vänta några dagar till och sålänge jag mår som jag gör idag så står jag allt ut med denna längtan :)! 



Gravida tillsammans

Sitter här och tänker tillbaka på den resa som jag och Johan gjort nu sedan pluset 18 september och det är verkligen en resa som vi gjort tillsammans. Johan har varit med vid alla läkar och MVC besök, bortsett från 3 st extra besök som vi fått för extra prover och extra mätning då jag kände att jag kunde gå själv. Han däremot har inte varit så positiv till att inte kunna gå med för han har velat vara ett stöd för mig om något inte sett bra ut.
 
Vår barnmorska har hela tiden sett oss båda två och inte bara till mig vilket är skönt. Jag är så glad att Johan både velat och kunnat vara med så mycket som han varit för det har gjort mig väldigt trygg. När jag har varit förvirrad och inte förstått så har han funnits där med en lite klarare hjärna och kunnat tolka för mig, han har även kunnat ta upp saker som jag haft svårt att prata om och vi har kompliterat varandra.
 
Pyret ligger i min mage men graviditeten har vi gått igenom tillsammans. Kunde inte ha önskat ett bättre stöd än det jag fått/får och jag önskar att alla kunde ha en så stöttande partner vid sin sida. Vet att många inte tycker att det är så viktigt att männen är med på besöken då man "bara" ska mäta och lyssna på hjärtat men för mig har det varit oerhört skönt och Johan har ju även han velat vara en del i allt och följa utvecklingen.
 
Graviditeten och allt vad den har inneburit har fört oss närmre varandra och är så tacksam som fått uppleva allt med denna underbara man <3!!!