Leenden

Kellies leenden blir allt större och kommer oftare för varje dag som går. Det är verkligen något speciellt när man börjar få respons och kan samspela på ett helt annat plan än innan.

Kärleken växer ännu mer när man möts av tindrande ögon och mungipor som drar ☺️. 


Följas åt

När vi gick på föräldrautbildningen innan vi fick Hilmer så träffade vi Emelie och Andreas där som vi klickade gott med. Vi fick barn med 12 dagar emellan och våra grabbar spenderade sitt första år sida vid sida, från barnvagnspromenader till lek och bus.


Tyvärr (för oss) så flyttade de sen när pojkarna var dryga året. Vi har såklart försökt ses och hålla kontakten efter också även och även om vi ses ganska sällan så har Hilmer och Axel alltid väldigt roligt ihop och det känns som att bandet de byggde som bebisar är starkt. 

När det blev dags för syskon så föll det sig så märkligt att vi väntade bebis med 9 dagar mellan våra BF som sen slutade med att våra tjejer föddes med 2 dagar emellan. 

Igår fick Kellie och Lilly träffas för första gången och jag hoppas att de kommer ha lika roligt ihop som deras bröder.


Ett kaos

Att bo 2 vuxna och 2 barn i en tvåa är upplagt för kaos. Alla saker finns på ett och samma ställe och med en liten 3 årings hjälp blir det snabbt leksaker i varje vrå. 

Idag hade jag tänkt röja lite men Kellie har fram tills nu inte gått att lägga ner och dessutom har jag en enormt smärta i axeln så vågar inte bära  i sele heller så det har helt enkelt fått vara. 

Att bo såhär funkar fint men ibland blir det psykiskt påfrestande när jag inte får iordning. Att bo rörigt mår nog ingen bra av så a och o är att få tid (ta sig tid) till att röja upp lite varje dag. 
På tal om det ska jag passa på nu när Kellie äntligen ligger själva soffan.