Nu har vi gjort 2 veckor av inskolningen och den går bättre än jag någonsin vågat hoppas på. Jag vet att Hilmer är vad man kan kalla ett "förskolebarn", han är social och älskar att leka med andra barn, men samtidigt har han integritet och är inte den som kastar sig in i nya sammanhang så jag visste ändå inte hur det skulle gå.
Tack vare personalen som är helt fantastisk så blev han snabbt trygg med dem. Han pratar med glädje om både dem och kompisarna på förskolan.
Det är så underbart att se hur hans ansikte lyser upp när vi berättar att han ska till förskolan och det är ännu härligare att se honom när jag kommer ock hämtar.
Nu blir han bara glad och följer utan protester med mig och säger hejdå till alla <3!
Jag hade så klart helst haft honom hemma men eftersom det inte är en möjlighet så vet jag att han är på absolut det bästa stället han kan vara på. Finns inga ord för att beskriva hur tacksam jag är gentemot pedagogerna som tar hand om honom och gör allt de kan för att få honom att trivas.