Idag har jag blivit firad för 3:e året på morsdag. Fortfarande kan jag ibland ha svårt att förstå att jag faktiskt är mamma.
En helt fantastisk liten kille kallar MIG för mamma. Tänk att jag får känna hur det är att älska någon så gränslöst som man älskar sitt barn. Hilmer är mitt allt, han är det finaste jag vet och jag är så oändligt stolt över honom.
Snart kommer det komma en till liten människa till oss, som om något år kommer kalla mig för mamma. Jag ska på nytt få känna hur det är att älska någon mer än livet. Det går inte att föreställa sig det.
Idag är jag tacksam. Tacksam över att få vara mamma, något som långt ifrån alla har priviligiet att vara.
