När man skriver en text öppnar det rum för missförstånd så jag tänkte klara upp dem.
Nr1. Jag tycker inte att man är en sämre förälder för att man har behov av att boka in egentid även om jag inte förstår den grejen.
Nr2. Jag menar inte att man aldrig ska ha barnvakt åt sitt barn.
Nr3. Jag tycker självklart att man ska kunna göra saker både på egen han och som par utan sitt barn.
Nr4. För mig är det skillnad på när egentid är i fokus och att göra saker utan barn. Tex "Åh vad jag längtar efter att gå till simbadet och simma en mil" eller "Vi ska ha barnvakt för vi ska gå på bio och äta på restaurang ikväll" låter väl väldigt trevligt medans "Jag vill ha egentid" och "vi ska ha barnvakt så vi kan få lite egentid" i mina öron låter mindre trevligt.
Nr5. Det finns alltid olika situationer runt om som påverkar. Har man tex ett barn som har kolik är det klart som tusan att mam behöver få sova. Men återigen då handlar det om längtan efter sömnen och tystnad, inte bara fenomenet egentid.
Det finns ensamstående eller mammor med en partner som aldrig avlastar och inte tar samma ansvar, då är det klart att man bara kan längta efter att få en stund då man kan göra något för sig själv men i ett vanligt förhållande med två närvarande föräldrar kommer det av sig själv. En lång dusch, promenad med en vän mm.
Nr6. Tycker det ligger lite prestige i att försöka ändra livet så lite som möjligt när man får barn och det pratas redan från dag ett om vikten av den dör egentiden istället för att bara acceptera att saker förändras med barn, därmed inte sagt att man behöver lägga alla intressen åt sidan, sluta umgås med vänner och bara ägna sig åt barnet. Min främsta poäng är helt enkelt att sluta hysteriskt jaga tid där du är ensam, den kommer komma ändå.
Så nu tror jag att jag klarat upp några av de missförstånd som blev :)! Tiden går som sagt fort så längta inte bort för mycket :D!
Fast vad är skillnaden mellan att säga "jag vill gå en promenad med en kompis" eller "jag vill ha egentid" då känns det mer som om det är själva formuleringen som du stör dig på än själva handlingen.
För mig gör min egentid att jag orkar, när Joakim kommer hem från jobbet kan jag stänga in mig och kolla på TV, ta ett bad, åka till stan och fika med en kompis eller bara lyssna på musik. Det har ingenting med att jag inte vill vara med Ida men JAG är fortfarande Marie och inte bara mamma. Jag vill kunna leva ett liv med barn men där det finns utrymme att få komma bort från nappflaskor, spyor och dreggel för ett par timmar. Jag tror på att tid avsatt för mig kommer göra mig till en bättre mamma med mer energi. Självklart ändras livet med barn men jag har fortfarande behov av att umgås och göra samma saker som innan barn, inget konstigt med det. Jag har däremot svårt för dom som ska bli "expertmammor" och berätta för andra hur dom ska disponera tid och hur dom ska uppfostra sina barn. Glad mamma = Glad bebis. Sen om man blir glad av att få egentid eller vara med sitt barn 24/7 är upp till var och en.