För oss är det ett ganska enkelt val att vi inte kommer döpa pyret. Varken jag eller Johan är troende och för mig skulle det kännas som lite hyckleri att stå och säga ja när prästen frågar om vi vill att vårt barn skall döpas till denna tro och leva med församlingen i Kristi gemenskap.
Vet att många väljer att ha dop av tradition men jag tycker det finns andra bra alternativ för oss att fira ankomsten och namngivningen av vårt barn.
Skulle sedan pyret vilja döpa sig och kanske konfimeras är det givetvis okej men det ska han eller hon få välja själv.
Jag är själv döpt och konfimerad men inte troende. Jag är fortfarande med i svenska kyrkan och betalar skatt till den men det ser jag som en välgörenhetssak. Jag tycker det är bra att kyrkan finns för de som finner tröst och stöd där men jag har aldrig direkt uppskattat kyrkobesöken själv :). Jag har varit på många dop och tycker det är en ära att få delta så det är inte så att jag avskyr dop och kyrkan, det är bara inget för mig.
Vi kommer med största sannorlikhet ha ett namngivningskalas men med en egen liten "cermoni" där vi kommer berätta vilka namn vi gett barnet och vem/vilka som vi vill ska vara faddrar.
Har aldrig varit på någon namngivning innan så det blir en spännande upplevelse att försöka annorda en och jag har redan börjat tänka lite smått på hur jag vill ha det. Johan går nog med på det mesta så länge jag blir nöjd :)!
Någon av er läsare som haft en och kanske har det dokumenterat i någon blogg? Skulle vara roligt med inspiration och tips. Det är ju långt kvar men man kan aldrig vara ute i för god tid för att börja spåna.
